Aldrig nöjd

Jag trodde ju som sagt att jag skulle vinna på trissen förut, eller nej jag var störtsäker så jag tog med den hem. I hopp om att jag bara missat min miljonvinst. Men icke, den var precis lika värdelös nu så den åkte just i soptunnan. Köpte både C-vitamin & halstabletter på ICA förut, här ska vi inte bli sjuka inte!

Ingen skola i morgon, jag ska till mumsis och plugga inför Vattenkemitentan, jippi.... På onsdag är det växtinventering i skogen. Får tyvärr tvunget erkänna att det är precis lika nördigt som det låter. Tror inte ens du vill läsa om tekniken så jag besparar dig. Men det lär komma upp bilder i alla fall.

Min käraste Camilla Hildingsson slutade nyligen svara på sms så jag kan ju skvallra och säga att hon dejtar! Loggade in på hennes facebook och snokade, bra Camy han är potentiell!! Han såg så söt ut så! Jag hoppas han är toppen & att du har kul. Jag själv lär dö av ensamhet här i Norrland. Camilla gav mig rådet att sänka mina krav och öpnna mig för nya människor. Halvlätt när man är insnöad & envis.

Annars vad är nytt? Min mamma vann på Wordfued *2 över mig, alla utklassar mig!!!!! Jag tror jag är säämst, jag får bara lågpoängsbokstäver. Eller så är det min hjärna det är fel på? Men vad gör det? Jag vann ett krig.

Det kalla kriget
På varje tenta brukar jag räkna potentiella poäng jag borde ha, och som den blygsamma tjej jag är tyckte jag att jag var värd minst 32,5 poäng (0,5 under G-gränsen). Jag såg sedan resultatet på Cambro & det stod min kod 1196 U 31,75 POÄNG. Jag blev förkrossad, fick psykbryt * 799. Sedan när det lagt sig försökte jag fjäska till mig uppgifter eller bara behöva tenta om den del som gick sämst. Men icke, jag förlorade. Läraren är liten 150 cm typ, rädd och pytteliten men han fick mig endå att gråta. Jag skulle bannimej tenta om som alla andra. Men jag är ju inte den som är den, jag fick reda på att en student med 2,25 poäng från G (1 poäng mer än mig) minsann skulle få uppgifter i stället för tenta. Mitt ADHD satte in, jag fick insperation och kontaktade kåren. Världens sötaste kårtjej hade seriös mailkontakt med mig, kontaktade läraren (man får inte särbehandla). Han sa att tjejen i fråga inte behövde tenta om för hon hade speciella skäl. Okej, jag förlorade igen.

Men läraren sa snällt till kårtjejen att jag borde hämta ut tentan och säga om jag hade synpunkter på rättningen. Tjejen som skulle slippa tenta om blev plötsligt kontaktad av läraren och vips så skulle hon som alla andra behöva tenta om och hon skulle inte gnälla på hans rättning då han rättat snällt nog så hon skulle gnälla på Caroline (som hade andra delen) i så fall. Jag tänkte jag dör, fann ingen lust eller mening med att hämta ut mitt misslyckande. Kände inte att det var vad jag behövde. Men i fredags, jag hämtade ut den. Gnällde hos båda lärarna i hopp om att tigga poäng, jag blev krossad. Började gråta, ringde mamma, min mascara rann. Sen i stundens hetta så satte jag mig och räknade ihop mina poäng. Fick det till 1,5 mer än resultatet visade, alltså 0,25 över G.

Erika i klassen räknade, omedveten om mitt resultat. Hon får samma, Mumsan räknar, får samma. Jag och mumsan räknar ihop och får samma. Sedan räknar vi del för del och ser att det är läraren till del ett, Torgny som räknat fel. Han sitter givetvis inte på sitt rum, jag lägger min tenta på hans skrivbord med en post-it-lapp på.- Hans skrivbordskompis sa att han brukade räkna fel och säkert gjort det denna gången med. Jag ringde honon och frågade om han sett den, det hade han men han hade inte tid då. Jag skulle återkomma måndag, idag eller tisdag. Har haft ångest hela helgen & letat upp min gamla tenta. Tänkte ska jag förlora ska jag göra det med klass (ha samma resultat på likadana frågor med samma svar på min förra tenta).

Jag och mumsan trotsar skylten om att man inte får gå igenom NC 490 och beger oss mot hans kontor. Några meter ifrån hör jag i mitt huvud hans nervösa stämma be mig återkomma i morgon. Vi kommer till hans kontor, tomt! Men rakt innanför dörren ligger min tenta med min post-it-lapp kvar på. Vi såg han kladdat med blyerts och gjort om poängen till 33,25 (G). Du som känner mig hade väl förväntat dig ett glädjeskrik. Men mina ben började skaka och kändes som spaghetti. Jag har aldrig någonsin blivit så psykiskt lättad. Men behövde höra honom säga det, jag ringde och han bad om ursäkt för att han räknat fel. Jag var läskigt trevlig, ville vänta till allt var klarrt. Men efter detta kommer jag inte titta på honom. JAG VANN, JAG VANN, JAG VANN. SEGERN ÄR MIN, SEGERN ÄR MIN.



Kommentarer
Postat av: Emma

FY FAN VAD SKÖNT EMMA, BLIR SÅ GLAD FÖR DIN SKULL!!!!

2011-10-10 @ 20:31:02
URL: http://hejaemma.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0