11 December
Igår på första föreläsningen säger läraren att den första deltentan (1:a av 3:e) är rättad. Hela klassen lägger då på ett kol och beger sig till KBC, mina påväg dit kretsade mest kring om vad som var lika stor chans som att jag hade klarat det. Men väl i KBC möts vi utav besvikna klasskompisar som säger att den inte kommit upp än. Efter andra föreläsningen så gick vi i stället till lärarens kontor. Jag rotade i en hög och insåg att det bara var höga nummer så såg jag att det fanns en annan hög med nummer 2 överst. Jag hade nummer ett och hittade min nästan direkt. Jag var 99,9 % säker det skulle stå U på den, men det stod G. Jag gav i från mig ett ganska ljust läte, något i stil med: VA!?!?. Men ja jag slickade G-gränsen, jag fick 13/26. 50% rätt är G så det var ju nära ögat! Jag har aldrig tidigare blivit nöjd med ett sådant dåligt resultat, ligga och slicka på g-gränsen känns ganska värdelöst egentligen. Men icke i kemi! Jag borde verkligen blivit lycklig men jag tror inte jag kunde smälta det igår.
När jag och Emelie tillslut kom hem ifrån skolan lagade vi lite tacoinspererad mysmat, toppengott! Sedan blev det dreglandes ett avnitt utav Gossip girl. Klockan kvart över sju rusade vi till bussen för att komma till Erik på Nydalahöjd. Där var det såklart toppentreligt, som vanligt! Mitt liv känns inte längre lika meningslöst, jag brukar numera göra saker på dagarna.
Vi missade anslutande buss hem så vi fick gå hem ifrån Vasaplan i alla dessa tusentals minusgrader. Halv tre kom vi i säng och halv fem i morse ringde min klocka. Jag gick då och väckte Emelie X antal gånger. Idag var hon verkligen stendöd, det gick inte att väcka henne humant! Jag försökte med allt! Jag pratade som jag brukar, klappade på henne, skakade henne och verkligen försökte. Men det slutade i alla fall med att jag tände och drog ner täcket. Jag fick då livstecken men hon såg väldans sur ut hihi. Så försökte jag efter det att ropa stressmoment ifrån min säng. När jag sa Emelie du måste skynda dig och gå upp så du inte missar bussen till Härnösand(eller nått)! Gosh vilken fart hon fick! Så drog jag täcket över huvudet och vilade tills hon sedan 5,17 började den långa vandringen till buss-stationen. Hon stannade efter lite övertalning kvar här igår och hennes familj skulle och shoppa i Birsta (?) så det resulterade i att hon fick bege sig i ottan!
Jag vaknade som vanligt äckligt tidigt. Tjugo över åtta insåg jag att det inte lär bli någon mer sömn för min del.. Jag har fortfarande en pinsam hudfärg i ansiktet och tio centimeter ner på mina lår så jag vet inte om jag kan festa idag... Men jag funderar dock på att dra på mig en sådär fem sex lager foundation och åka in till stan och titta ifall jag hittar något att köpa i julklapp. Kanske borde fixa mig lite sprit också så jag kan festa idag om jag ändrar hudfärg, annars är det bara att spara tills den 17 då vi har tentafest!
Nej nu måste jag nog illa kvickt ta tag i mitt liv om jag ska hinna med bussen om en timma!
PUSS OCH KRAM
När jag och Emelie tillslut kom hem ifrån skolan lagade vi lite tacoinspererad mysmat, toppengott! Sedan blev det dreglandes ett avnitt utav Gossip girl. Klockan kvart över sju rusade vi till bussen för att komma till Erik på Nydalahöjd. Där var det såklart toppentreligt, som vanligt! Mitt liv känns inte längre lika meningslöst, jag brukar numera göra saker på dagarna.
Vi missade anslutande buss hem så vi fick gå hem ifrån Vasaplan i alla dessa tusentals minusgrader. Halv tre kom vi i säng och halv fem i morse ringde min klocka. Jag gick då och väckte Emelie X antal gånger. Idag var hon verkligen stendöd, det gick inte att väcka henne humant! Jag försökte med allt! Jag pratade som jag brukar, klappade på henne, skakade henne och verkligen försökte. Men det slutade i alla fall med att jag tände och drog ner täcket. Jag fick då livstecken men hon såg väldans sur ut hihi. Så försökte jag efter det att ropa stressmoment ifrån min säng. När jag sa Emelie du måste skynda dig och gå upp så du inte missar bussen till Härnösand(eller nått)! Gosh vilken fart hon fick! Så drog jag täcket över huvudet och vilade tills hon sedan 5,17 började den långa vandringen till buss-stationen. Hon stannade efter lite övertalning kvar här igår och hennes familj skulle och shoppa i Birsta (?) så det resulterade i att hon fick bege sig i ottan!
Jag vaknade som vanligt äckligt tidigt. Tjugo över åtta insåg jag att det inte lär bli någon mer sömn för min del.. Jag har fortfarande en pinsam hudfärg i ansiktet och tio centimeter ner på mina lår så jag vet inte om jag kan festa idag... Men jag funderar dock på att dra på mig en sådär fem sex lager foundation och åka in till stan och titta ifall jag hittar något att köpa i julklapp. Kanske borde fixa mig lite sprit också så jag kan festa idag om jag ändrar hudfärg, annars är det bara att spara tills den 17 då vi har tentafest!
Nej nu måste jag nog illa kvickt ta tag i mitt liv om jag ska hinna med bussen om en timma!
PUSS OCH KRAM
Kommentarer
Trackback
