Djur är äckliga

Djur är äckliga varelser. Kom just på min katt att dricka ur toaletten, och så hade hon kissat på mitt rum. Och jag som är noga med att det icke steriliserade vilddjuret inte får vara på mitt rum. Min älskade kanin är rumsren, men min lesbiska tjejkatt markerar rivir. Jätte roligt, verkligen. 

Jag bäddade precis min säng så hittade jag inget underlakan, eller säger man kanske bara lakan? Whatever jag drabbades i alla fall utav ett smärre raseri utbrott. Hade bäddat superfint med rosa och röda kärleksfulla saker och hittade bara ett lakan som inte var 90 cm och det var GULT. Fult värre, jag byter sängkläder oftare än min mamma hinner tvätta. Men det är bara för jag fäller som en gnu. Det ser inte så vidare nice ut med massa hårstrån i sängen direkt.

Och herre gud i morse var jag med om en sjukt traumatisk upplevelse. Det var inget drama det var verkligen ett trauma. Jag rastade min kanin på mitt rum medans jag gjorde mig i ordning. Och efter att jag fönat  och plattat håret blev mitt 1*1 m rum väldigt väldigt varmt. Jag tyckte synd om Kalle så jag öppnade fönstret- Och vips så kommer en stor fet jävla spindel IN SPRINGANDES . Jag trodde inte de kunde springa men fan vad han hetsa och sprang och landa plask på mitt golv. ( på golvet låg också X antal kilo kläder och annat, jag hade inte orkat ta upp det för jag var sängliggande hela gårdagen). Jag drabbades av panikångest. Jag var ensam hemma. Jag kände att jag hade tre val; 1. Sätta Kalle brevid den och hoppas på att han skulle äta den, men då fans risken att den skulle springa in i mina kläder eller min säng eller något.  Alternativ 2 ringa pappa och komma för sent till praktiken, men också då fanns risken att den skulle gömma sig. Jag förstod att jag inte kunde göra något annat än själv ta hand om problemet. Jag tittade mig runt med något att locka upp den på och sedan kasta ut den, men jag vågade inte. Jag fick kubba upp på mellanåningen hämta dammsugaren och dammsuga upp den. Men när jag kom ner var den borta. Jag slutade andas och fick tårar i ögonen, det var fruktansvärt. Jag flyttade på nattduksbordet och där var han. Jag dammsög upp honom och ställde ut dammsugaren och stängde dörren. Jag borde nog nästan söka för min spindelfobi. Pappa skrattade bara åt mig när jag berättade, men nej fy fan va hemskt det var.

puss

Kommentarer
Postat av: camy

hahahaahha stackars liten :D

2009-04-03 @ 17:36:27

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0